Ett folk vet i allmänhet litet om de mer aflägsna skiftena af dess utveckling. Det berättas nog mycket och har mycket skrifvits om dessa fjerran tider, ty man har alltid hyst en rätt innerlig åstundan att bortjaga de töcken, som hölja folkets liksom den enskildes barndomsdagar, men detta är dock till allra största delen alster af senare åldrars åsigter, vanor och inbillningar, och om det i dessa yngre berättelser verkligen finnes äkta forntida minnen, äro de vanligen missförstådda och vrängda. Det är dock af vigt att komma till klarhet i denna fråga, det är af vigt likaväl att utforska, hvad vi verkligen veta om dessa tider, som att använda alla upptänkliga medel för att lära känna dem så grundligt som möjligt. Det är ju i väsentlig mon just det gemensamma historiska medvetandet, som knyter oss, som här äro, och dem vi lemnat i hemmen och alla andra, som i våra bygder bo, de må vara af hvilka stånd, åldrar och anlag som helst, till en nationel enhet, hvars charakter vi finna utpräglad i våra häfder och hvilken vi äro skyldige att bevara åt kommande slägten.
